Al Thumama village

Utflykt till Al Thumama village, Saudiarabien med recreatione center en underbar vinterdag januari 2012



Tänk att till och med i sand kan en blomma växa

Min skuggbild

Formationer skapade av naturens magiska händer i grottorna Al Thumama, 50 km nordväst om Riyadh.

Annons

Read Full Post »

Längtan

.

Längtar ut, tunga dagar för tillfället även om allt är bra. Explosionsartat utan förvarning ger sig instängdheten till känna. Då får man glädja sig med det man kan. Jag köpte en ring som förgyller min dag.

Read Full Post »

As times go by

Nu är äntligen jul, födelsedag, namnsdag och nyår över. Jag hade ingen aning om att dessa traditioner faktiskt var viktiga för mig. Kanske för att jag aldrig gjort så stor affär av dem, men de är viktiga även om man inte gör stor affär av dem. Så nästa år måste jag vara i Sverige. Det är nu två jular jag tillbringat här i Riyadh. Hur var då julen? Jag arbetade som vanligt. Här finns inga tecken på jul för man firar inte, ingen tomte, ingen julmat etc. Lite julkänsla fick jag för Irina var som traditionen föreskriver hos Mats och Eva och hon sände via facebook uppdateringar med bilder och ord vad som skedde där under kvällens gång, jätteroligt, jag skrattade så jag låg dubbel. Tänk, allt upprepar sig, ”the same procedure next year”. Alltid samma mönster hos familjen Bernebring, inget som förändras, det är tradition det. Om jag varit med hade jag säkert som vanligt lagt benen över huvudet, varit den tokiga lite smågalna men roliga faster Ingela som blir ännu tokigare när hon har fått lite vin innanför västen. Men för mig blev det inte mycket vin detta året. Jag provade det hembryggda när jag var inviterad på kalkonmiddag juldagen hos Mike och Marina men jag avstod, inte gott alls och jag får blåsor i munnen och huvudvärk av det. Trevlig middag var det i alla fall. Tokiga Robert som jag kallar Paul, irländsk författare, historiker och engelsklärare här i Riyadh fick oss alla att skratta gott.
Nur ser jag framåt mot semester i Hbg och att Irina snart kommer till Riyadh, wonderful life!

Read Full Post »

Min vardag i Riyadh

Så är det vardag här i Riyadh och jul, nyår, födelsedag och namnsdag är över. Skönt, ingenting har jag firat. Det ska jag göra i sällskap med Irina när hon kommer och hemma under min semester i februari.
Hur ser min vardag ut? Jag går upp 0515. Äter frukost, ikläder mig sjukhusuniformen, promenerar till bussen, sätter mig längst bak där min villakamrat Marina från sydafrika också sitter, vi pratar om ditt och datt om vi har lust, det har vi oftast. Annars är det ganska tyst i bussen, de flesta halvsover. Efter ca 30 minuter är jag på jobb, tio minuters gång till avdelningen, VIP i andra delen av sjukhuset med speciell ingång för kungliga och högt uppsatta personer, rapporten/endorsment sker i korridoren, ofattbart, här tänker man inte särskilt mycket på sekretess. Innan rapporter är det inservice, vilket innebär att någon av oss sjuksköterskor håller föredrag om ett ämne som har med sjukvård att göra. Detta är obligatoriskt för alla en gång om året och ligger som underlag till den årliga evalueringen och eventuella löneförhöjningen. Inför dennna måste man också uppdatera sina kunskaper inom specialiteter som handhavande av epidural kateter, PCA och liknande. Gör man inte detta jagas man av cheferna som gör livet surt för en.
Min dag fortsätter med att jag tillsammans med dr Geraldine rondar patienterna på 16 B och 16 C samt hjälper till med att organisera efterarbetet. Min roll är att försöka vara en sorts länk mellan personalen på avdelningen, anhöriga, patienterna och läkarna. Målet för tillfället är att försöka få hem patienterna tidigare. I detta landet tycks patienterna gilla att vara på sjukhus. Detta innebär att det finns inte plats för de akut sjuka på avdelningarna så de kan ibland stanna på akuten i flera dagar.
Klockan 1600 tar jag bussen hem. Lagar middag, sätter mig vid datorn och kopplar av en stund. Ibland går jag till gymmet eller simmar, ibland tar jag bussen för att handla men idag ska jag börja med min PM-uppgift i Sexuality in the name of God. Sista uppgiften i min kurs inom teologi. Kursen i Happiness and wellbeing har jag redan gjort färdig.
Nu är klockan snart 2200 och det är läggdags, om jag inte ska vara alltför trött i morgon. Måste också börja planera lite inför Irinas ankomst i slutet av månaden. Glädjer mig så. Ska också bli underbart med lite förändring.

Read Full Post »